Frågor och svar

Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren som rör utbyggnaden av tunnelbanan.

Eftersom Stockholmsregionen växer kraftigt, med cirka 40 000 personer varje år. Det är trångt på våra vägar och i kollektivtrafiken och svårt att hitta en bostad. Utbyggd kollektivtrafik behövs för att fler bostäder med bra kommunikationer ska kunna byggas, så att regionen kan fortsätta att växa på ett hållbart sätt.

I januari 2014 tecknades ett avtal mellan staten, Stockholms läns landsting, Stockholm stad, Järfälla kommun, Nacka kommun och Solna stad. De fyra kommunerna åtar sig att bygga totalt 82 000 nya bostäder i tunnelbanans närområde.

Region Stockholm ansvarar för utbyggnaden och har bildat en förvaltning för att planera och bygga ut tunnelbanan. Förvaltning för utbyggd tunnelbana projekterar utbyggnaden och tar fram järnvägsplaner, miljökonsekvensbeskrivningar och miljödomsansökningar inför byggstarten 2019. Allt sker i nära samarbete med kommunerna som står för det detaljplanearbete som behövs, både för nya bostadsområden och för miljöerna runt de nya tunnelbaneuppgångarna.

Byggstart för några av de nya sträckorna var 2019. Förberedande arbeten har pågått sedan 2017, såsom ledningsomläggningar och annat som behöver göras inför byggstart. Det är arbeten som inte kräver miljötillstånd eller godkända järnvägsplaner. Planeringen för Tunnelbana till Älvsjö startade 2020.

De nya sträckorna börjar byggas 2019 och 2020, men det kan påverkas av till exempel överklaganden. För tunnelbanan till Arenastaden är den planerade byggtiden 8 år. För tunnelbanan till Barkarby är byggtiden 8 år med planerad trafikstart år 2026. För tunnelbanan till Nacka, Södermalm och Söderort är byggtiden 10 år med planerad trafikstart år 2030.

Själva tunnelbanebygget kommer att göras av entreprenörer, som börjar handlas upp under 2018. Byggherre är Region Stockholm genom förvaltningen för utbyggd tunnelbana.

Det första som sker är förberedande arbeten, som att lägga om ledningar, dra om trafik där det behövs och att ställa i ordning etableringsytor och arbetsområden. Därefter byggs arbetstunnlar och sedan de nya spårtunnlarna. Det mesta av arbetet med att bygga spårtunnlarna sker sedan under mark. Vi borrar och spränger berget, som lastas ut genom en arbetstunnel. Se en film om hur tunnlarna byggs.

Att tunnelbanan ska byggas ut blev klart när staten, landstinget och de kommuner som ska få ny tunnelbana skrev under Stockholmsöverenskommelsen och den sedan beslutades i respektive politisk församling. I planprocessen ingår ett antal samråd och efter varje genomfört samråd sammanfattas alla synpunkter för att de ska finnas med i det fortsatta arbetet. Sedan fattar landstinget inriktningsbeslut och för varje steg kommer vi närmare det vi faktiskt kommer att bygga. Varje steg samråds med både allmänhet och remissinstanser.

Både sträckningar och stationer beslutades i Stockholmsförhandlingen, men slutgiltigt är det inte beslutat förrän järnvägsplanen har fastställts och vunnit laga kraft. Regionens politiker har fattat inriktningsbeslut om lokaliseringen av både spår och stationer. Men den exakta placeringen har arbetats fram på förvaltning för utbyggd tunnelbana i nära samarbete med de kommuner som ska få ny tunnelbana och regionens trafikförvaltning. Även allmänhetens synpunkter finns med och besvaras i varje skede av planprocessen.

Så länge planprocessen pågår, alltså fram till att järnvägsplanen lämnas till Trafikverket för godkännande eller miljödomsansökningar lämnas till mark- och miljödomstolen, kan man alltid lämna in synpunkter till oss. Synpunkter måste lämnas skriftligt. Det enklaste är att skicka e-post till nyatunnelbanan@regionstockholm.se. Planerna tas fram i en lång demokratisk process, med gott om tillfällen att ta del av planerna och lämna synpunkter. Det har många gjort, vilket har bidragit till att utveckla planerna.​

Undrar du något?

Skriv till kundtjänst eller ring på 08-600 10 00